Cancer

Jag har varit på sjukhus några dagar, för en första behandling av myelom. Det är en cancer i blodbildningen i benmärgen. Den kan inte botas, men oftast hållas i schack.
Så jag får prova på vår sjukvård nu ett tag.

När man väl gjort de rätta proven och kommit underfund med varför mina njurar var nära att paja och mitt HB dök ner, så fick jag genast starta behandlingen. Turligt nog har det varit måttligt med patienter, så jag har haft eget rum, och personalen haft gott om tid. Och personalen är verkligen underbar. Jag har trivts så bra det går på ett sånt ställe.

Nu är jag hemkommen och skall hålla mig undan för smittor, käka medicin och lämna prover, tills det är dags för nåsta omgång cellgift om några veckor. Jag är lite vinglig, det susar i huvudet och hjärtat bultar vid minsta ansträngning. Men jag ramlar inte av stolen framför datorn. Och jag har Nackareservatet alldeles utanför köksfönstret, där skall jag gå stärkande promenader.

Naturligtvis dyker det upp tankar av olika slag när man fått veta att man har en sån där otäck sjukdom. Jag har tänkt återkomma till det längre fram. Kanske, man vet aldrig man har lust att skriva om i en blogg nästa gång...